klockan halv sex. staden sover. alla utom jag. ligger i sängen. tänker. på kyssar jag fått, kyssar jag ångrar, kyssar jag aldrig kommer få. kyssar jag saknar... på barnens skratt och deras klappar och gråt. på att de är inte mina men ändå mina älskade. bättre än kyssar. (eller det kanske beror på vilka kyssar det är?) och cirkusen ska komma till stan idag. kanske går elefanten med tunga tjocka fötter på stadens kullerstenar. då vill jag gå där med. kanske att jag får något av styrkan då, genom mina fotsulor där elefanten satt sin tunga fot. nu har solen gått upp, himlen är vit och jag ska vila lita. lägga mig och tänka på kyssarn, barnen och elefanten.